Avfallstrappan

Vi lever på en planet med begränsade resurser. Om hela jordens befolkning konsumerade som vi gör i Sverige skulle vi behöva flera jordklot. Därför är det viktigt att vi som privatpersoner försöker minska vår avfallsmängd. Man bidrar till en bättre miljö och en hållbarare utveckling, men man sparar också pengar. 

Avfallstrappan – eller avfallshierarkin – är en ordning för hur avfall ska hanteras. Det är EU som har beslutat om avfallshierarkin, som även styr hur avfallet tas omhand i Sverige. I första hand ska man förebygga avfall, därefter återanvända så mycket som möjligt. Nästa steg är att återvinna material, därefter kommer annan återvinning, till exempel energiåtervinning. Som ett sista alternativ ska deponering väljas.

Bild: MediaVision

Minimering (första steget) av avfall är det viktigaste och bästa vi kan göra. Detta innebär att vi förebygger uppkomsten av avfall, vilket är en följd av minskad konsumtion. Genom att köpa mindre och mer hållbart, laga det som går sönder istället för att köpa nytt och tänka till en extra gång- behöver jag verkligen det här? - Så kommer vi att minska på avfallet betydligt. Avfallsmängden som vi på ÖGRAB samlar in har stadigt ökat genom åren; vi fick till exempel in två ton mer under 2017 jämfört med föregående år. Det här är en trend som är viktig att bryta.

Återbruk (andra steget) är en viktig fraktion. Vi har återbrukscontainrar på våra ÅVCer i Kattarp och Knislinge där vi samlar in återvunnet material - hela produkter som man inte längre behöver eller vill ha kvar. I stället för att slänga fullt fungerande saker kan man skänka eller sälja det till någon annan. Våra återbrukscontainrar går varannan vecka till Ambo återvinning i Osby och varannan till Allt möjligt verkstaden i Broby där produkterna sedan säljs vidare. Du kan läsa mer om detta samarbetet här. 

Materialåtervinning (tredje steget) är här allt vårt sorterade avfall hamnar för att bli till nya produkter. Att återvinna avfallet har många fördelar; vi sparar på jordens resurser, minskar mängden energi som krävs till produktionen av varor och skyddar naturen genom att inte lägga avfall på deponi. 

Energiutvinning (fjärde steget) använder vi som metod till allt vi inte har möjlighet att återvinna. Det innebär att vi förbränner avfallet i fjärrvärmeverk där vi kan skapar energi och el av det istället. Det är ett bra sätt att utnyttja avfallet som en sista utväg istället för att skapa stora soptippar. Ett avfall kan dock bara förbrännas en gång innan det är förbrukat, så det är bra om vi istället kan återvinna avfallet i så stor utsträckning som möjligt.

Deponering (femte steget) är det sämsta vi kan göra med vårt avfall. Det betyder att vi helt enkelt förvarar avfallet till framtiden. Avfallet som förvaras läggs i kontrollerade och förslutna deponier för att inte förorena naturen, men det är såklart bättre om avfallet kan komma till nytta i form av material eller energi i stället. 

För att uppnå hållbar utveckling behöver vi skydda våra naturresurser som klimat, ozonlager, biologisk mångfald och våra vattentillgångar.
Varje litet val vi gör påverkar vår framtid och bidrar till den här utvecklingen. Det kan verka obetydligt att just DU slutar köpa plastpåsar, handlar närproducerat eller källsorterar ditt avfall men om vi alla ändrar vårt beteende i en positiv riktning kommer vi att göra stor skillnad för miljön och framtida generationer. Under den här sektionen har vi samlat tips och idéer om hur vi kan minska vår egen miljöpåverkan. 

Minska miljöpåverkan

  • Tänk efter innan du köper - behöver du verkligen det här?
  • Köp produkter med lång hållbarhet som går att reparera vartefter man sliter på dem.
  • Planera dina matinköp så att allt hinner tillagas och ätas upp innan bäst-före-datum.
  • Köp refill när det finns sådana.
  • Handla mat i tygkassar.
  • Köp tunna avfallspåsar i affären. De är billigare än affärernas plastkassar.
  • Köp tjänster istället för varor. Ge bort upplevelser istället för prylar, t.ex. teaterbesök eller en god middag.
  • Drick kranvatten istället för att bära hem flaskvatten från affären.
  • Låna eller hyr verktyg och maskiner som du bara behöver använda enstaka gånger.
  • Lämna saker som är fullt användbara till välgörenhet, loppis eller second
    hand. Eller försök tjäna en slant genom att sälja på Blocket eller någon liknande hemsida.
  • Köp begagnade saker.
  • Fräscha upp garderoben genom att byta kläder med vänner och bekanta.
  • Reparera saker som gått sönder.
  • Ta korta duschar istället för långa bad

Minska matsvinnet


Det onödiga matsvinnet är ett av vår tids stora klimatbovar. Tips på att minska på matsvinnet kan vara att köpa mat med kort datum om du ändå ska använda matvarorna inom kort. Gör matlådor av det som blir över och frys in, eller tillaga dina rester och gör en ny rätt! Här får du ett tips på en smarrig pasta du kan göra på dina överblivna ostbitar:

Fettucine Alfredo

Ingredienser, 4 pers

Ca 3 dl riven ost av olika sort (blanda gärna in dessertostar också)
Ca 100 gram rumstempererat smör
Ca 1 dl grädde
Svartpeppar
Ett stänk sherry
Pasta, helst bandspaghetti till 4 pers

Gör så här:

  • Ta fram smöret en halvtimme före tillagning
  • Koka pastan enligt anvisningar
  • Blanda smör, riven och mosad ost med en gaffel
  • När integrerat, häll i grädde och sherry, mosa lite till
  • När pastan är klar, häll av vatten och häll i pastan i röran, rör tills såsen har smält
  • Peppra, salta och smaka eventuellt av med lite sherry
  • Garnera med valnötter, ruccola eller hackade tomater exempelvis. Vill du ha mer grönsaker i, blanda i bladspenat samtidigt med oströran.
  • Servera genast, detta tål inte att stå!

Ekologiskt avtryck

 

Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. När vi studerar våra ekologiska fotavtryck förstår vi mer om denna påverkan och kan bättre bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion och konsumtion.

Så beräknar man ekologiska fotavtryck

I beräkningar av det ekologiska fotavtrycket utgår man inte från faktiska spår i naturen utan man använder statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas.

Miljöpåverkan från vår konsumtion syns ibland på ett väldigt konkret sätt. Det kan ske direkt i vår närhet, men kan också vara ett kalhygge i Sydamerika orsakat av sojabönan som används till djurfoder för att få fram biffen du äter, eller förgiftat grundvatten och försaltade åkrar som kan kopplas till bomullen i din T-shirt.

källa: wwf.se 

 

 

 

 

Overshoot day

Den ekologiska skuldens dag

har instiftats av det brittiska New Economics Foundation. När man nått Den ekologiska skuldens dag har man förbrukat vad som borde varit jordens totala årskvot för förbrukning av naturresurser.

Allt eftersom förbrukningen snabbas upp så når man snabbare till Den ekologiska skuldens dag. Några exempel på hur dagen tidigarelagts:

  • 1986: 31 december
  • 1987: 19 december
  • 1990: 7 december
  • 1995: 21 november
  • 2000: 1 november
  • 2005: 20 oktober
  • 2010: 21 augusti
  • 2015: 13 augusti
  • 2017: 2 augusti